Jag tror på en högre makt

Året Runt 051208

Av: AGNETA NISBETH

Anders Ekborg tvekade i det längsta innan han bestämde sig för att bli skådespelare. Men sedan det första misslyckade provet till scenskolan har han gjort succé om och om igen. Just nu kan vi se honom i musikalen Jesus Christ Superstar, och han har mer på gång…

Det dröjde innan Anders Ekborg insåg vad han var bäst lämpad att arbeta med i livet. Nämligen att spela teater och sjunga. Ett tag i sin ungdom bodde han ett par år i Portugal där han arbetade som trädgårdsmästare. Här hemma har han både provat på att stå i blomsteraffär och jobbat med att montera växthus.
– Jo, jag har faktiskt jobbat mycket med blommor genom åren. Men det är inget jag direkt brinner för, säger Anders då vi träffar honom på en restaurang på Centralstationen i Stockholm.

Anders har nu en egen trädgård eftersom han och familjen – frun Lia Boysen och barnen Channa, 9, och Dina, 6 – bor i villa utanför Stockholm. Men han spenderar inte precis alla sina lediga timmar bland blommor och buskar.
– Då är jag nog mer aktiv inomhus. Jag gillar att fixa till saker på vårt lantställe. Jag har faktiskt byggt om det från en byggbarack till en stuga.
Familjen har nu haft huset i Nacka i fem år men det är inte klart än, på långa vägar.
– Jag har massor kvar att göra! säger han och verkar inte alls ledsen för det. För Anders är glad att slippa stan där han och familjen bodde förut. Att köpa villa var något av det bästa han gjort.
– Jag tycker det är jätteskönt att bo utanför storstan. Visserligen bor vi i ett villaområde men det är ändå som att bo på landet, förklarar han.
Han beställer in en bit kött, lite pommes frites, en liten sallad och ett stort glas Cola. Om några timmar ska han åter stå på scenen som Judas i musik-alen “Jesus Christ Superstar”.

Han provfilmade i Tyskland
Under sin tid i Portugal lärde han sig lite portugisiska. Men Anders säger sig också prata både lite spanska, italienska och en smula tyska. Förutom engelska och svenska förstås.
– Jag fick faktiskt komma på provfilmning för en tysk film. Jag skulle ha spelat en svensk polis men de tyckte att jag inte såg tillräckligt “svensk” ut, säger han och skrattar. Kanske det har med hans djupa mörka ögon och mörkbruna hår att göra.
– Jag har min mammas mörka ögon. Men jag vet faktiskt inte varför jag ser ut som jag gör. Någon i släkten hade släktforskat och kommit fram till att vi har franskt påbrå. Kanske har det något med det att göra. Nästan hela Anders familj har varit eller är i nöjesbranschen. Hustrun Lia är en känd skådespelerska som ofta syns i både film och TV-program. Hans pappa Lars var som alla vet en legend på scen och i tv. Han dog 1969 då Anders bara var 9 år gammal. Så de fick inte uppleva alltför många år tillsammans. Men Anders minns honom ändå med kärlek och stor respekt.
– Även om vi tyvärr träffades för lite. Pappa jobbade jämt. Han var nog lite gammeldags på det viset.
Brodern Dan är som bekant också skådespelare och estradör, medan hans syster Maud är maskör.

En kändis ända sedan födseln
Man kan alltså säga att Anders varit en kändis ända sedan han föddes. Uppmärksamheten kring honom som person kan dock vara påfrestande. Det händer att folk stannar upp på gatan och bara stirrar på honom. Så det var inte för kändisskapets skull som han valde att bli artist. Utan något som växte fram inom honom, något han bara måste göra.
– Jag hoppade av skolan redan vid 16 års ålder. Jag var alldeles för otålig för att kunna fortsätta, jag visste bara att jag ville vidare.
Men exakt vad han ville göra med sitt liv var inte helt klart just då. Så det blev ett antal olika sysselsättningar och yrken som blomsterhandlare, flyttkarl och trädgårdsarbetare.
– Jag minns att jag tyckte väldigt illa om hela skolsystemet. Och det gör jag nog än idag, säger han.
Kanske är det också därför som han och hans fru själva satt sina barn i en Waldorfskola.
– Där tar man vara på barnens kreativitet. De har också en helt annan pedagogik, förklarar han.
Hans barn går i Idunskolan där man bara har runt 40 elever och därmed god tid för alla som går där.
– Här engagerar sig föräldrarna också mycket, säger han. Det passar Anders som verkligen går in för allt han företar sig. Vare sig det är på scen eller rent privat.
– Jag har alltid haft väldigt höga krav på mig själv. Så det var svårt att våga ta steget upp på scenen.
För honom blev det en plåga att bara klara sig igenom första provet på Teaterhögskolan i Göteborg. Det krävdes också ett visst mod att våga sig på att gå samma väg som pappa Lars och bror Dan valt.
– Jag hade faktiskt aldrig stått på en scen när jag sökte första gången. Men jag kände att jag verkligen ville prova på hur det var. Jag hade också ett mycket starkt teaterintresse.
Men det gick inte speciellt bra den första gången. Anders kom in först i tredje försöket.
– För mig är skådespeleri ett hantverk och ett kall. Jag har en vilja att ge min publik en stark upplevelse. Däremot har jag aldrig varit ute efter att bli kändis.
För honom är skådespeleri ett vårdande yrke, precis som att vara läkare och sjuksköterska. Och det är publikens uppskattning som får honom att vilja jobba vidare. Däremot är Anders helt allergisk mot alla dokusåpor som skapar nya kändisar i parti och minut.
– Skulle jag kunna förbjuda något är det sådana program som “Idol”! Det är en sådan förnedrande serie. De försöker bara ta billiga poäng på andras drömmar. Och så försöker vi att lära våra barn att inte mobba varandra!!!
Trots allt ser man ändå Anders på en hel del premiärfester.
– Det är ju där man träffar sina kompisar!
Men han försöker att hålla barnen borta från uppmärksamheten. På frågan om Channa och Dina kommer att välja samma väg som både mamma och pappa funderar Anders ett tag. Sedan svarar han med ett snett leende:
– Jo det verkar tyvärr så! Men å andra sidan så kanske alla ungar vill testa artistlivet lite. Du vet, genom att sjunga med en hårborste framför munnen som en mick och sånt!
Anders är naturligtvis glad för vad barnen än väljer att göra i livet. Även om de skulle välja det tuffa artistlivet.
– Man ser ju redan nu att det finns en vilja… Anders suckar lite men ser ändå väldigt stolt ut.

Man ska älska sin nästa
Just nu spelar han som sagt Judas i musikalen Jesus Christ Superstar. På frågan om han själv tror på Gud svarar han:
– Inte i den bemärkelsen som kyrkan predikar idag. Men jag tror på en högre makt och på ett större sammanhang.
Anders fortsätter att tala om människans maktbehov och hur illa det har gått med världen.
– Hela poängen med religion som jag ser det, är väl att ingen ska vara större än någon annan. Och att man ska älska sin nästa. Faran är alla avarter av olika slag.
Förutom sin roll på Maximteatern håller Anders på att sätta ihop en ny CD.
– Det är ett helt nyskapande sätt att göra en skiva. Varje låt spelades in live i olika miljöer. Både med ljud och bild. Det blir till elva kortfilmer. Rent tekniskt köper man en cd med enbart ljud på ena sidan och med ljud och bild på den andra, förklarar han. Låtvalen är väldigt känslostarka sånger där Anders har skrivit flera av de svenska texterna efter italienska förlagor. Dessutom har en av låtarna specialskrivits av Björn Ulvaeus och Benny Andersson.
– Plattan ska vara klar i januari, säger Anders nöjt. Dessutom har han två nya hemliga TV-projekt på gång. Dels en modern dramaserie för SVT, dels en äventyrsserie i två filmlånga avsnitt, även den för SVT.
– Rollen jag spelar där är väl lite av en pojkdröm att göra. Vi börjar inspelningarna i februari.

Tillbaka