”Jag har lätt för att vara ett äckel”

Idag 1994-01-22

Av: LARS COLLIN

Han har precis spelat in en ny film, Illusioner. Där är Anders Ekborg både dödgrävare och taxichaufför. Nu planerar han ett musikaliskt projekt med brorsan Dan.

Illusioner är skriven och regisserad av Lars Mullback. I huvudrollen syns Anders Ekborg, Reine Brynolfsson och finlandssvenska Jonna Järnefelt.

– Reine spelar jag mot i Lika för lika på Dramaten. Där gjorde vi också Fool for Love med Rikard Wolff, berättar Anders Ekborg.

Vi sitter på en restaurang vid Odenplan i Stockholm, bara ett stenkast från Anders Ekborgs bostad. Trots att han varit utbildad skådespelare sedan 1987, hamnar han fortfarande i skymundan för pappa Lars (som dog 1969) och äldre brorsan Dan.

Slipper jämföras

Med roller som sonen Kurt i TV-serien Chefen fru Ingeborg och som rörmokare i Peter Dalles Drömkåken har han plötsligt uppmärksammats av en större publik. Med Illusioner kan Anders Ekborg kanske äntligen få agera utan jämförelser.

– Filmen handlar om att ingenting är som man trott. Man blir lurad hela tiden. Jag spelar en ganska udda kille i det lilla samhället. Jag är dödgrävare och taxichaufför. Och så spelar jag trummor och sjunger på fritiden. Jag är nyskild och livet är ganska trist när filmen startar.

(…)

Illusioner får biopremiär i september.

Styr med fötterna

Regissören Lars Mullback är cp-skadad; kan inte använda sina armar och har svårt att kontrollera sina rörelser. Anders Ekborg spelade huvudrollen i hans självbiografiska kortfilm Påklädningen, som hyllades av publik och kritiker på Göteborgs filmfestival förra året.

Trots sitt handikapp kör Lars Mullback bil. Han har blinkrar i nackstödet och styr med fötterna.

– Lars är en häftig person med järnhård vilja, som inte alls tycker synd om sig själv. Han kämpar sig verkligen igenom människors fördomar – åt bägge håll.

– När jag spelade honom I Påklädningen märkte jag hur andra människor upplevde mig. Filmteamet, som känner mig väl, började plötsligt tala tydligare och kollade att jag verkligen fattade. Som om jag var dum i huvudet.

Med hjärtat i handen

Illusioner är inspelad i franska Nice, uppländska Riala och i Svensk filmindustris gamla drömfabrik, den nedlagda Filmstaden i Solna.

– När vi körde in genom den klassiska entrén första gången, tänkte jag att här har farsan gjort ett gäng filmer rör 40 år sedan. Det var märkligt.

Med rollen i Illusioner har Anders Ekborg gått med hjärtat i handen varje dag. Eftersom han varit så engagerad i filmen är han rädd att den ska försvinna i filmutbudet.

– Det finns massor av bra filmer Som bara har otur.

I Peter Dalles publiksuccé Drömkåken är han en nonchalant rörmokare.

– Jag är ett äckel. Det är jätteroligt att göra en sådan person – jag har väldigt lätt för att vara ett äckel. Dessutom har jag jobbat mycket med hantverkare innan jag började med teater. Och man får en väldigt hög status när man kommer in i någons hem, säger han och sätter i sig rårakor med löjrom.

Vad tycker du om Drömkåken?
– Jag tycker att det är en otroligt varm och charmig film, som jag verkligen står för att vara med i. Den är totalt nerskriven i många tidningar och det tycker jag är så väntat. Men alla älskar ju filmen – båda barn och vuxna. Jämför den med Strul, som inte innehåller nånting, eller Sällskapsresan som har kanske tre skämt. Drömkåken är packad med olika skämt.

Anders Ekborg hoppade av skolan, när han var 17 år, för att börja jobba. Han bodde både i Skåne och i Algarve i Portugal där han var trädgårdsarbetare. Senare flyttade hans mor dit och nu åker han ner varje år.

Efter några år i Sverige som bland annat flyttkarl och resemontör blev han övertalad att statera i en film.

Han fick blodad tand och som 24-åring kom så Anders Ekborg in på scenskolan i Göteborg (…)

Han har sjungit på Backa Teater i Göteborg, bland annat som rosade Puck i Eva Bergmans regi av Shakespeares En midsommarnattsdröm. Han har också varit på Göteborgs stadsteater och Östgötateatern.

Sedan hösten 1990 är Anders Ekborg årsanställd på Dramaten, där han nu gör Claudio i Lika för lika. Men han har också haft en krogshow på Studion i Stockholm med sång och sketcher.

– Nu ska jag försöka få tag i det igen i vår. Jag och Dan pratar om att vi ska göra något musikaliskt tillsammans. Men det är fortfarande lite hemligt.

Brorsan Dan Ekborg spelar just nu en av kvinnorna i Marie-Louise Ekmans I fru Vennermans fall på Kulturhuset i Stockholm med bland andra Gösta Ekman.

Hur var det att växa upp med en pappa som var känd skådespelare?
– Det var otroligt jobbigt. Jag kunde till exempel sällan spela fotboll eller gå på hockey med farsan. Sedan jag började med teater blir jag också hela tiden jämförd med honom. Men Dan har fått ta den smällen först.

Ser du filmer med din far fortfarande?
– Jag ser när de kommer på TV och det är jäkligt kul. Då ser man plötsligt gester som man själv har gjort på film- Och man tänker, det där kan inte jag ha plockat upp – det har jag ju fått som vuxen.

Minns du något av vad din pappa jobbade med då?
– Jag minns att man var bakom kulisserna och att man satt i salongen. En gång var vi på teatern och det var väl några fräcka ord med i pjäsen. Då skrek en dam i publiken till min mamma: ”Man kan inte ta med sig barn till teatern”.

Så enda chansen att se honom var på scenen?
– Nja, han var hemma på somrarna och sådär. Men han var arbetsnarkoman. Så man har ärvt en otrolig respekt för yrket och en hög ambitionsnivå.

Somrarna tillbringade de i Degeberga på Österlen och på Ven.

– Farsan blev nog lurad. Vi var antagligen de enda på hela ön som inte såg havet.

Liksom Lars Ekborg gjorde, blandar Anders allvarliga roller med komiska. Dessutom har han också förföljts av att alltid få spela yngre personer än sig själv. Han är mest nöjd med sina insatser i En midsommarnattsdröm och i Påklädningen.

– Båda var resor man gjorde som gav kickar.

Vad hade du gjort om du inte blivit skådespelare?
– Då hade jag nog varit kock. Det är lite samma grej. Man lägger all sin kärlek till det man lagar, sen serverar man och så får man se vad folk tycker. Det handlar väl om att bli älskad och få uppskattning.

Själv lagar han mest italienskt och franskt. Inte så mycket husmanskost, för det är han uppväxt med.

Men rårakorna med löjrom, rödlök och gräddfil föll inte helt i smaken.

– De var okej men kändes lite blöta inuti.


8 vardagliga fakta om Anders Ekborg

  1. Namn: Anders Ekborg
  2. Ålder: 33
  3. Bostad: Trea i Vasastan i Stockholm
  4. Familj: Sambo med Lia Boysen
  5. Inkomst: Bättre än vanligt just nu. Annars 13. 500 kronor i månaden på Dramaten
  6. Förebilder: Seriösa människor som inte tar sig själva på för stort allvar
  7. Semester: Portugal i sommar, om jag hinner
  8. Last: Lite lat

(Hela artikeln återges inte av upphovsrättsliga skäl).

Tillbaka