Home Vision Magazine 060404
Av: Anders Lundquist
Sångaren och skådespelaren Anders Ekborg släpper i dagarna sin debut i eget namn. En kombinerad CD och DVD. CD:n låter som en vanlig skiva. Men lägger man in DVD:n i spelaren inser man snart att den inte är det.
Många av dagens skivor, i synnerhet inom popmusiken, är ihopredigerade från olika tagningar, säger Anders. Det handlar sällan om ett “performance” från början till slut. Jag ville göra något som verkligen var på riktigt. Varje låt är därför inspelad och filmad samtidigt – i stunden. Både sång, instrument och visuellt framträdande har fångats i ögonblicket, på olika platser. Bland annat i en villa, på en krog, i Prag och i en tågkupé.
Vi känner Anders Ekborg både som skådespelare, sångare och i kombinationen som musikalartist. Fast Ekborg föredrar att kalla det musikteater, eftersom ordet musikal ger associationer till en ganska begränsad sorts låtar. Ekborg gick så långt att han startade den egna etiketten Äkta vara, på vilken han hoppas kunna ge ut annat som spelats in på ett lika naket och ärligt sätt. Något som också kräver sin artist. Han är ganska utarbetad men utstrålar stor tillfredsställelse när vi träffas på Mono Music-kontoret på Skeppsholmen i Stockholm. På dagarna synkas ljud och bild till den egna DVD:n. På kvällarna är han i rollen som Judas den mest hyllade aktören i nyuppsättningen av Jesus Christ Superstar.
– Jag har fått en del förfrågningar om att göra en CD genom åren, erkänner han. Men jag har velat hitta på något som verkligen är jag, inte bara göra en platta för sakens skull. Många ser Ekborg som en musikalartist och vill att han ska göra en Jöback eller Körberg och sjunga in liknande material. Men det har inte känts rätt. Han har velat göra något mer unikt för honom. I slutändan har han valt att översätta ett antal låtar av sin favoritartist Riccardo Cocciante från italienska till svenska. Ibland rakare översättningar, ibland friare tolkningar.
– Jag hade inte skrivit texter själv, men när jag väl började gick det förvånnsvärt lätt, erkänner han. Kanske var det helt enkelt dags. Kanske var låtarna redan en så stor del av honom att han redan visste vad han ville förmedla med dem. Stora känslor handlar det om. Riccardo beskrivs av Ekborg som en italiensk Brel. Här finns passionen, desperationen, sorgen och den intensiva livsnärvaron. Ekborg vet att många har svårt för de stora känslorna och gesterna. Det är inget man har på i bakgrunden, vare sig på DVD eller CD.
– Man kanske bara ska ta några låtar i taget, funderar han, medveten om att hans debut för många kan bli för mycket berg-och-dalbana, både emotionellt och dynamiskt.
Han berättar om att äldre män i hans närhet, sådana som är vana att inte prata om känslor, har blivit lite besvärade och börjat prata om annat när han spelat upp materialet. Produktionen hade aldrig blivit av om inte Ekborg hade en massa vänner med olika spetskunskaper som ställde upp utan ekonomiska garantier. En nyckelperson var ljudteknikern Bernard Löhr, nyligen grammisnominerad för ljudet på ABBA – The Movie. Han har spelat in allt ljud och synkat det med bilderna. Två andra nyckelpersoner är de som arrangerat låtarna: Bengt Magnusson (inte TV4-profilen) och Anders Lundquist. Den sistnämnde bör dock inte förväxlar med denna artikels författare.