Foto och © Maria Nehro
Epoch Times 2024-11-08
Av: KRISTINA KLEINERT
Musikalartisten och skådespelaren Anders Ekborg har setts i många roller i olika uppsättningar under åren. Här berättar han om sitt liv och om hur han fann vägen till scenkonstens fantastiska värld.
Snart är det dags för Anders Ekborgs konsertturné En stilla jul. Sedan 2010 har han tillsammans med musiker besökt olika platser runt om i Sverige. Årets upplaga innehåller ikoniska julsånger och personliga berättelser. Vid sin sida har han musikerna Bengt Magnusson, Gustaf Henriksson och Dan Lindén. Turnén har premiär i Sundsvall den 21 november och besöker därefter 23 platser från norr till söder (…)
– Tanken med konserten är att man ska få en avkopplande stund mitt i all julkommers, och få njuta av omtyckta och välkända jullåtar. Julen väcker ofta fina minnen av upplevelser från barndomen. För mig är det även en tid då jag gör ett bokslut över året och tänker på människor som inte längre finns med oss, säger Anders Ekborg.
Han talar om hur det under de år som han framfört En stilla jul har varit oroligheter runt om i världen. Här hemma har han mött uteliggare och människor i utsatta situationer. Därför känner han att det är extra viktigt att lyfta fram musik, sång och berättelser som förmedlar hopp och tro på framtiden. Det underliggande budskapet är att vi ska ta vara på varandra och vår stund på jorden.
– Julkonserterna framförs på teatrar, på konserthus och i kyrkor. Lokalerna har olika förutsättningar och framförandet anpassas efter scenrummet. Kulturlivet har inte riktigt återhämtat sig efter pandemin, och det kärva ekonomiska läget har gjort människor mer återhållsamma. Trots det hoppas jag att fler lägger lite mer resurser på kulturupplevelser, eftersom det ger något till själen som inte är lätt att finna i dagens snabba samhälle.
(…)
Julturnén är bara en liten del av Anders Ekborgs omfattande repertoar. Under åren har han medverkat i en rad musikaler, teaterföreställningar, spelfilmer och tv-program. Han har gett ut soloalbum och läst in ljudböcker. Hans meritlista är lång och speglar en stor passion för musik, sång och scenkonst.
Han är född i Stockholm och son till Lola Sjölund och den kände estradören Lars Ekborg. Men det var inget i barndomen som pekade på att han skulle utveckla ett intresse för teater och skådespeleri. Det var först i 20-årsåldern som han provade på skådespelaryrket. Innan dess hade han arbetat i en blomsterhandel i Skåne, på ett växthusföretag i Portugal och som resemontör för skuggningsautomatik i växthus.
– Som barn var jag väldigt blyg i sociala sammanhang. Däremot kunde jag spela clown tillsammans med mina närmaste kompisar. Min storebror Dan var å andra sidan en extrovert person, som tidigt gick i pappas fotspår. Som barn trodde jag att man skulle vara som min bror för att bli skådespelare. Det var först när jag kom in på teaterhögskolan som jag upptäckte att de flesta var lika inåtvända som jag.
Anders Ekborg utbildade sig vid Teater och Operahögskolan i Göteborg. Flera av lärarna kom från före detta Tjeckoslovakien och var skickliga pedagoger.
– Det var en fantastisk utbildning med en väl genomtänkt metodik. Under hela första året höll vi på med improvisation, och arbetade utan text. Tanken var att vi inte skulle gömma oss bakom en text eller en roll. För vissa var processen med att möta sig själv bortom invanda mönster och en konstruerad självbild smärtsam. Jag var aldrig rädd för att möta mig själv, tvärtom tyckte jag att det var fantastiskt. Under utbildningen fick vi lära oss att ge och ta konstruktiv kritik, och att inte vara onödigt hårda i kommentarerna.
Anders Ekborg menar att man som skådespelare måste vara medveten om hur ens agerande uppfattas av andra. Det som finns inuti måste komma ut på rätt sätt.
– Jag känner på ett visst sätt, men utifrån upplevs det på ett annat sätt. När man spelar en roll måste man veta vad man utgår från. Det är min skyldighet som scenkonstnär att stå med hjärtat i handen och vara en äkta människa med oförfalskade känslor.
Efter avslutade teaterstudier debuterade Anders Ekborg i musikalen Zorba på Östgötateatern. Han var under sin tidiga karriär anställd vid Göteborgs Stadsteater, och vid Dramaten i Stockholm. Hans stora genombrott kom 1995 när han spelade Karl-Oskar i musikalen Kristina från Duvemåla (…) Genom åren har han blivit uppmärksammad för sin teatraliska förmåga och uttrycksfulla och välklingande röst.
– Som talskådespelare använder man samma typ av muskler och stöd som sångare. Bäst för rösten är att sjunga avspänt och behålla sin egen röst, och inte försöka att låta som någon annan. Om rösten är öppen och fri blir man inte ansträngd. I dag saknar en del personer på tv och scen röstutbildning, och måste ha mikrofon. Det är lite märkligt eftersom teater är en upphöjd konstform, som lär ut hur man projicerar rösten utan mikrofon. Den skolade rösten som inte är elektroniskt förstärkt, förmedlar en speciell energi.
Anders Ekborg upplever att teaterhantverket och skådespelaryrket har degraderats. Vem som helst som varit med i tv eller som synts i sociala medier kan kalla sig skådespelare. Influencers anlitas för att de har många följare, även om de inte har någon kunskap om scenkonst eller har medverkat i någon teaterproduktion.
– Jag tycker att det är livsfarligt för kulturens och mänsklighetens fortlevnad. Det blir tommare och tommare burkar som skramlar. I Sverige har vi lite till mans ett kulturförakt, och politiker förstår inte vad kulturen tillför människor. Jag ser kulturen som jordmånen för vår växt och utveckling. Den är vårt språk och liv, och gör att vi hittar oss själva och speglar oss i varandra. Det är något oerhört vackert att genom kulturen förstå att man inte är ensam. Man får en förståelse för att vi människor har brottats med samma frågor i alla tider.
Anders Ekborg nämner att det blåser politiska vindar om att kulturen ska bära sig själv, och att kulturutbudet ska anpassas till efterfrågan.
– Risken finns att det som produceras blir lagom rolig och banal underhållning, som glöms bort i samma stund som den upphör. Det är skratt för stunden, som aktiverar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som sociala medier. Därigenom förlorar vi folkbildningen och kulturens möjligheter att stimulera människor att tänka själva.
– Jag tror att det finns en ofattbar hemlighet någonstans, och att allt hör ihop. Det är helt otroligt hur matematiska formler återfinns i naturens former och hur till exempel träd påverkar varandra. Om det börjar brinna i en del av skogen förstår träden det i den andra änden. Det är så mycket som vi inte har grepp om. Många försöker förenkla för att förstå, men jag tror inte att vi har kommit så långt att vi klarar av att förenkla existensen.
Anders Ekborg
(…)
Familj: Hustrun Lisa Lind Ekborg, döttrarna Channa, 29, och Dina, 26, (med Lia Boysen) och Angelina, 17, (Lisas dotter).
Senaste projekt: Sommarturné och kommande julturné.
Fritid: Golf, matlagning, snickra.
Boktips: Det mesta av Hemingway, samt ”En dag” av David Nicholls, som jag läste in för många år sedan.
(Hela intervjun återges inte av upphovsrättsliga skäl)
Originalartikel: En sång om kärleken till livet