Kristianstadsbladet 2022-11-19
Av: ANDERS MÅRTENSSON
Julen kan rocka, svänga, glittra. Anders Ekborg gick en annan väg. Skapade en egen turnétradition – och säsongens resa börjar på det som är folkhemsfavoritens andra hemmaplan.
Det är den tiden på året. Vi hör olika nyanser av julmusik i kyrkorna, teatersalongerna, konsert- och kulturhusen (…)
Vi pratar med Anders Ekborg – hyllad sångare/skådis/musikalartist – som bygger vidare på en egen tradition: En stilla jul.
– Jag hade åkt runt med olika stora julshower, och det var så klart inget fel med det… men efter ett tag ville jag göra något annat. Något som mer skulle handla om trygghet, tradition och julen som en tid för reflektion. Istället för det glammiga skulle det verkligen få vara en konsert, som glädjande nog har blivit efterlängtad. Inte minst av publiken i Kristianstad.
Årets turné börjar där, i Kristianstad – på teatern, 28 november – och har Tollarp – Västra Vrams kyrka, 29 november – som andra spelplats.
– Degeberga och därefter Tollarp blev viktiga platser under min barndom och uppväxt. Jag spenderade alla mina somrar i Tollarp och flyttade faktiskt dit ett tag, när jag var 17.
Vad minns du av den tiden?
–Mitt första jobb, i en blomsteraffär. Och så hade vi ett kul ungdomsgäng… inga ligister direkt, även om det kanske fanns en och annan Tollarpsbo som tänkte så (skratt).
Vänskaperna stannar kvar?
–Javisst, vi håller kontakten. Jag åker ner och hälsar på ganska ofta.
Viktigt att få återvända med julkonserten?
–Kristianstad brukar tillhöra städerna där biljetterna säljer slut direkt. Teatern är underbar, med känslan av ett mini-Dramaten. Och att ge konserten i Tollarp betyder så klart mycket för mig. Västra Vrams kyrka är en av de finaste platserna vi kommer till under turnén.
Julen för Anders Ekborg?
Som för flesta, säger han. En tid där alla, vara sig vi vill det eller inte, skickas tillbaka till barndomen.
– Framförallt känner jag att julen är en tid att minnas människor som stått mig nära och som inte längre finns i livet. Sedan går det alltid att hitta något vackert, tycker jag, i hur noga vi är med vissa traditioner, som skinkan och den inlagda sillen.
– Ett av mina viktigaste julminnen är just från Tollarp, 1969 när pappa (folkkära skådespelaren Lars Ekborg) just hade gått bort. Det finns många starka känslor där som alltid stannar kvar.
(…)
Några måsten?
– Utan O helga natt skulle det bli ett ramaskri. Sedan läser jag alltid Viktor Rydbergs Tomten. Men den har kanske mest blivit ett måste för min egen skull (skratt).
Konsertrummet – ibland kyrka, andra gånger teater- eller konserthus. Besvärliga omställningar?
–Det finns ganska stora skillnader. Dels i akustiken, dels i mellansnacket. I en teatersalong pratar jag mer med publiken, i kyrkan får känslan vara mer sakral och andaktsfull. Det kan vara knepigt att ställa om
från en kväll till nästa, men det är också en rolig utmaning. Jag tycker att vi har hittat en trygghet, oavsett var vi spelar.
”Vi” julen 2022:
Anders Ekborg med band – Bengt Magnusson (gitarr), Stefan Nilsson (piano), Thomas Bergqvist (klaviatur), Atida Stahlhammer (kör) – och gästartisten Gunilla Backman.
– Det finns både glädje och enorm kraft i mötet med någon som, liksom jag, älskar att sjunga duetter. Gunilla och jag har märkligt nog inte gjort mycket musikal tillsammans, men vi fick chansen med Chess i Helsingborg och det var jättekul. Gunilla är en fantastisk sångerska och en härlig person att jobba med.
(Hela intervjun återges inte av upphovsrättsliga skäl)