Ett Musikaliskt Möte 13-15 april

Ett Musikaliskt Möte 13-15/4. Foto och © Maria NehroNästan fyra månader har gått sedan jag var på Anderskonsert senast, så väntan på Ett Musikaliskt Möte har varit lång! Detta spännande möte mellan Anders, Plura & Carla Jonsson och Caroline Larsson. Duktiga Caroline har Anders jobbat tillsammans med en hel del på senare tid, så henne har jag hört ganska mycket av, men Plura och hans bror Carla är helt nya bekantskaper för mig, som jag i stort sett bara känner igen till namnet.

Onsdagsmorgonen kliver jag på X2000 till Göteborg och är framme vid middagstid. Tar en promenad till Elite Park Avenue och får checka in direkt trots att jag är tidig. Är ruskigt trött efter att inte ha sovit ordentligt på hela veckan, och är frestad att vila en stund. Men självfallet måste jag koppla in datorn först och kolla ifall det hänt något av intresse. På Park Avenue finns en nätverkskabel på varje rum, vilket förefaller smidigare och snabbare än mitt medhavda mobila bredband. Det är bara ett litet krux; kabeln är trasig! Ringer receptionen för att göra en felanmälan och undrar i mitt stilla sinne ifall jag verkligen har semester, eller om jag fortfarande är kvar på mitt arbete i Försäkringskassans IT Helpdesk! En ny nätverkskabel infinner sig dock föredömligt snabbt.

Fastnar naturligtvis framför datorn betydligt längre än planerat, och när jag äntligen är klar är det dags för middag. Efter en utmärkt plankstek på La Gondola går jag den korta sträckan till Lorensbergsteatern i nästa kvarter, där konserten börjar kl 19.30. Det är mycket folk, men jag ser inte en kotte som jag känner igen, trots att jag vet flera som ska dit.

Strax innanför entrén har man ställt upp bord inför signeringen som ska äga rum efter konsertens slut. Caroline Larssons CD som släppts samma dag; Me and I, ligger framme, liksom Anders CD Painted Dreams. Blänger lite avundsjukt på alla Pluras grejor, som upptar ett helt eget bord; skivor, Eldkvarnsouvernirer, kokböcker och hans pocketbok Resa genom ensamheten. Det stör mitt sinne för rättvisa att prylarna är så ojämnt fördelade. Varför har inte Anders givit ut någon kokbok t.ex, som är så kunnig i matlagning..? Fast å andra sidan, försöker jag trösta mig med; om han nu hade haft massor av saker till försäljning så hade jag utan tvekan ägt dem allihop redan, och hade ändå inte hittat något att köpa denna kväll!

Intar min plats på rad 6 och väntar med spänning på att programmet ska börja. Det första numret är oerhört effektfullt! Caroline kommer in på scenen och stämmer upp i någonting så oväntat som Cornelis Somliga går med trasiga skor. Efter att hon sjungit några textrader dyker Anders upp och tar över, och slutligen Plura och Carla. Kontrasten mellan artisternas röster är slående, och det är naturligtvis meningen också! Caroline sjunger så vackert, hon berör extra starkt eftersom jag inte är van att höra henne sjunga den typen av låtar. Anders imponerar otroligt med sin kraftfulla stämma, inte en stavelse går lyssnaren förbi. Men Plura!? För honom saknar jag ord. Jag tänker väl inte “grottmänniska” om honom, men näst intill. Någon slags rotvälska är det som kommer ur hans strupe, men jag förmår inte urskilja ett enda ord! Jämförelsen mellan Anders och honom får mig att tänka på en operastjärna från Metropolitan vs sångaren i ett källarband!!

Men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig… Mot slutet av kvällen tycker jag nog att Plura är ganska mysig och charmig trots allt, och lyckas urskilja åtminstone delar av vad han sjunger, trots att artikulation förefaller vara ett fullständigt okänt begrepp för honom. Carla spelar gitarr, och sjunger även ett par egna låtar. Han artikulerar något bättre.

Detta får vi lyssna till under kvällen, med reservation för ett par av titlarna som jag inte uppfattar riktigt:

Somliga går med trasiga skor – Alla

Barn av sommarnatten – Plura & Carla

Håll huvudet högt – Plura & Carla

A Dice – Caroline

Eddie’s song – Caroline

Låt från Me And I – Caroline

First Of May – Anders

Intill – Anders

När man vågar älska – Anders

Uncomfortable Truth – Anders & Caroline

Mil efter mil – Plura & Carla

Lilla Sofie Carla & Plura

Lucky To Have U – Caroline

Vem ser ett barn – Anders

PAUS

Tåget – Plura & Anders

Kärlekens tunga – Plura

I Do Believe – Anders

Sweet Elaine – Caroline

Kommit hem – Plura & Carla

Hold On My Heart – Caroline

I Come Unarmed – Anders

Vinden i min själ – Anders

Mina stjärnor har slocknat – Plura & Carla

Kungsholmskopplet – Carla & Plura

Hooker Street – Caroline

I mitt hjärtas land – Anders

Full för kärlekens skull (extranummer) – Anders & Plura

Med på scenen är idel högklassiga musiker; Bengt Magnusson, Anders Lundqvist, Tobbe Stener, Bosse Persson och Tomas Bergquist. Anders är klädd ledigt klädd jeans, vit skjorta och svart väst. Under den magnifika Vem ser ett barn, som avslutar första akten, får vi t.o.m. njuta av honom helt utan väst, vilket vi inte är bortskämda med!

I första akten får vi lära känna artisterna var för sig, och bjuds på smakprov ur deras respektive repertoar. Andra akten har delvis ett annat upplägg, då vi i flera nummer får möta dem alla tillsammans på scenen, där de även provar på att sjunga varandras alster. Följdaktligen är det Plura som tar ton i Tåget, från Anders första soloskiva Äkta vara. Det blir en intressant och annorlunda upplevelse! Anders återgäldar tjänsten i extranumret Fulla för kärlekens skull. Detta koncept gillar jag och hade gärna hört mera av! Nu tar Anders över sången i Tåget efter en stund, och det blir aldrig Pluras låt helt och hållet, vilket är synd. Jag tycker man kunde ha löpt linan ut och verkligen framfört varandras sånger – på riktigt – utan inblandning av originalartisten (åtminstone inte mer än som körsångare). Det hade även varit roligt ifall någon av de andra framfört en av Carolines låtar på egen hand!

Mellansnacket är lite lagom ostrukturerat. Vissa saker ska komma igen varje kväll framöver, annat blir helt nytt. Vi får bl.a. veta att till Anders favoriträtter hör älgstek och hemmagjord pasta.

Självfallet tackar publiken för det spännande, och delvis oväntade, programmet med stående ovationer!

Dagen därpå äter jag en tidig frukostbuffé. Imponeras av den föredömligt snabba städservicen på hotellet. Redan då jag kommer tillbaka till mitt rum vid niotiden är det bäddat och klart! På eftermiddagen tar jag pendeltåget ut till Kungsbacka, där jag träffar Anna, Paul, Maggan och Stefan för en gemensam middag på Tio Pepe. Äter plankstek även denna kväll, men tvingas konstatera att La Gondolas planka smakade betydligt bättre kvällen innan.

På Kungsbacka Teater har vi varit åtminstone två gånger tidigare och lyssnat till Anders. På Lorensbergsteatern antecknade jag och tog bilder för brinnande livet, men den här kvällen hjälper Maggan mig med fotograferandet, efter vederbörligt tillstånd av arrangören Lasse. Programmet är till större delen detsamma som på Lorensberg, men Anders och Carolines duett Uncomfortable Truth utgår, och Plura & Carla byter ut Håll huvudet högt mot Ett hus på stranden, för att glädja en liten tjej i publiken.

Anders får vackra blommor i vitt och grönt som jag inhandlat på Göteborgs Central innan jag klev på tåget. Mitt under konserten påpekar plötsligt Anders att Bengt fyllt år dagen innan. Hur hade vi kunnat glömma det!? Det är bara att konstatera att vi drabbats av kollektivt hjärnsläpp. Extra förargligt känns det eftersom vi denna kväll, för ovanlighetens skull, handlat enbart åt Anders, och ingenting åt Bengt eller Anders L som vi vanligtvis brukar. Vi bestämmer att jag kvällen därpå ska överlämna en blomma till honom ifrån oss allihop.

Fredagen är det så dags att åka hem till Stockholm igen. Vid halv sex på kvällen har jag stämt möte med Madelaine, Julia och Annette utanför grekiska restaurangen Esperia, inte långt från Rival där det allra sista Musikaliska Mötet ska äga rum. Innan dess har jag gjort en snabbvisit på NK Konfektyr och köpt ett påskägg åt Bengt, som vi tycker kan vara ett roligt alternativ till blommor. När det gäller presenter åt favoritartisterna är självfallet bara det bästa gott nog…

Efter en utsökt middag intar vi våra platser utspridda i Rivals salong, eftersom vi inte gjort någon gemensam bokning den här gången. Stockholmspubliken är i toppform, liksom artisterna, och det blir en magisk kväll! Nu är Anders och Carolines duett till min glädje tillbaka igen. Andra favoritnummer, för att nämna några, är för Anders vidkommande När man vågar älska, Vem ser ett barn och I Come Unarmed. Av Carolines låtar gillar jag Sweet Elaine och Gessles Hold On My Heart bäst, och av Carla & Pluras Kungsholmklippet och Full för kärlekens skull. Men allra, allra mest tycker jag fortfarande om det effektfulla inledningsnumret Somliga går med trasiga skor…

Vi reagerar allihop över att Anders framför förbryllande många låtar från Äkta vara, trots att han nyligen kommit ut med en ny CD. Inte för att det är något fel på Äkta vara, absolut inte, men Painted Dreams innehåller ju en annan typ av låtar, som det kunde ha varit lämpligt att presentera under den här turnén, och som kanske hade passat Pluras och Carolines publik bättre! Å andra sidan ska ju detta vara ett musikaliskt möte mellan artister som är just olika, och det kanske framgår extra tydligt ifall Anders framför låtar från sin första CD, gissar vi.

Inte heller denna kväll stannar vi vid signeringen. Där är trångt och rörigt och alldeles för stökigt, i synnerhet då ingen av oss har någon skiva som behöver inhandlas. Istället ser vi fram emot de vanligtvis lite lugnare kyrkokonserterna i sommar, då vi förhoppningsvis får tillfälle att tacka Anders och hans medmusikanter ordentligt, och prata en liten stund med Sveriges No 1…

Maria Nehro

Tillbaka