Den här helgen har verkligen gått i musikens tecken! Redan i lördags gav jag mig av till Göteborg med ett tidigt morgontåg, och checkade in på Grand Hotel Opera för två övernatt-ningar. På kvällen såg jag En Touch av Taube på GöteborgsOperan och igår, på självaste Mors Dag, var det så dags för Anders konsert i Tjolöholms Slotts-kyrka!
Förmiddagen tillbringar jag på hotellrummet, ihärdigt pysslande framför datorn. Hinner sedan med ett kort besök på Pocket Shop innan det är dags att möta Anna & Maggan, som kommer och hämtar mig med bil utanför Nils Ericson Terminalen. Tjolöholms Slott ligger ca 4 mil söder om Göteborg, och det tar oss en dryg halvtimme att åka dit. Slottet ligger mycket vackert vid vattnet, och så gör även den fina lilla slottskyrkan som uppfördes år 1903-1904. Trots att vi är en timme tidiga står redan ett medelålders par och väntar vid entrén. De har tagit skydd innanför kyrkporten eftersom det är småruggigt väder och ingen värme, så vi kliver också in där och påbörjar köandet.
Efter en stund släpps vi in i kyrksalen och tar plats på andra bänk. Jag får sitta närmast mittgången eftersom jag har kameran med mig och behöver ta några bilder till fansiten. Kl 13.30 börjar det. En kvinna kommer in och presenterar Anders och hans båda musiker; Bengt Magnusson och Anders Lundqvist. Anders är solbränd och en smula långhårig, mycket snyggt klädd i svart kostym och vit uppknäppt skjorta. Anders Lundqvist är helt klädd i svart och Bengt en konstnärssjäl i gröna byxor, randig skjorta och grön scarf. Anna erbjuder sig hjälpsamt att agera sekreterare, och förser sig raskt med block och penna, och så här ser låtlistan ut denna majeftermiddag:
Vilken underbar värld
Ut mot ett hav
Tell Me On A Sunday
Irländsk ballad
Fields Of Gold
Intill
Stunden är inne
Koppången
Min hand i din
Recuerdos de la Alhambra (gitarrsolo av Bengt Magnusson)
Änglarna vill ha det så
Han som har vunnit allt
Anthem
Bring Him Home
Can´t Help Falling In Love With You (extranummer)
Vinden i min själ (extranummer)
Det är inte så mycket folk i kyrkan. I kön tidigare har vi fått veta att konserten över huvud taget inte annonserats, vilket känns väldigt tråkigt att höra. Tror Musik i Halland att publiken är tankeläsare? Det vore ju jättebra ifall alla människor gick ut på nätet och sökte sin egen information, men så fungerar det tyvärr inte i verkligheten. Det stora flertalet behöver få den serverad på silverfat mitt framför ögonen för att ta den till sig! Men vi som är där är så nöjda vi kan bli. Den som kanske visar det allra tydligast är en ung handikappad kille på första raden, som är där med sina föräldrar. Han lever sig in i musiken med hela kroppen och ansiktet lyser. Efter Anthem är han överlycklig och ställer sig upp för att applådera. Anders ser glad ut och ler mot honom flera gånger. Kanske ler han någon gång även åt vårt håll, åtminstone vill jag gärna tro det… Över huvud taget ser Anders ut att vara på gott humör denna dag, och inför extranumret Can´t Help Falling In Love With You skrattar han högt!
En nyhet är att Bengt reser sig upp och presenterar sitt solonummer Recuerdos de la Alhambra ganska utförligt. Han berättar om då han som 16-åring spelade detta stycke inför en sträng östeuropeisk lärare på Musikhögskolan, och dennes okänsliga reaktion, väsensskild från den svenska skolpedagogiken på 70-talet!
Men då konserten är slut uppstår en lätt förvirring. Då kommer kvinnan som presenterat programmet fram till altarringen med artisternas blommor i famnen. Så konstigt att hon inte delade ut dem innan extranumret tänker jag, för nu kommer de ju inte in mer. Men kvinnan berättar för oss att hon sett den låtlista som Anders tidigare nämnt att Bengt gjort till konserten, och där finns en låt till, som Anders kommer att sjunga för oss ifall vi applåderar riktigt mycket! Anna och jag tittar förvånat på varandra. Så många år har vi följt Anders konserter, och så många gånger har vi hört honom avsluta dem just med Can´t Help Falling In Love With You, men aldrig har vi varit med om att han sjungit någonting mer efter den!?
Spänningen stiger. Kanske han just idag har bestämt sig för att göra ett undantag. Så alla applåderar som tokiga, och till slut kommer Anders och hans musiker in igen och tar emot sina blommor. Men de har inte uppfattat vad kvinnan sagt, utan sedan vänder de sig om och försvinner ut igen. Publiken ropar besviket efter dem, och då måste de ha förstått att någonting var fel och kommer in ännu en gång. Anders säger att nu har han tyvärr ingenting mer att sjunga, men Bengt rotar bland sina notblad och får fram Vinden i min själ. – Ja, den ska jag väl komma ihåg, säger Anders och tar ton igen!
Därefter är konserten verkligen slut och vi lämnar kyrkan, mycket nöjda med det vi fått höra. Ett besök i gårdsbutiken, specialiserad på pepparrot, hinner vi med innan vi lämnar slottsområdet, liksom en utsökt middag på en fransk restaurang i Kungsbacka, innan vi skiljs åt för dagen. Vi konstaterar att vi har mycket spännande att se fram emot under resten av året, härnäst Anders sommarturné, där vi kommer att njuta av mer än en konsert!
Maria Nehro