Musik: R. Cocciante
Text: A. Ekborg
När man vågar älska såsom i ens längtan.
När man vågar klivet slutar med all väntan
då blir resten litet då blir resten intet.
När man vågar älska.
När man vågar älska såsom i ens längtan
då finns inget vanligt då finns inget smutsigt.
Varje ord som kommer över mina läppar
snuddar lätt vid dina och blir så oändligt fina.
Dina ögon tar mig genom alla hinder.
Hand i hand så går vi rakt igenom husen.
Vandrar genom staden, långt, långt ut på landet.
Du tar mig över havet, över alla bergen
in till stormens öga, dit där ingen når mig.
Du tar mig över havet, även när blixten slår mig.
Där jag möter alltet men allt är inget.
Bara känna vinden och att släppa taget.
Vi kan fantisera precis så som barnen
till och med när tiden räknar sista dagen.
För vår kärleks stjärna den skall aldrig slockna
trots att denna jorden, en dag måste tröttna.
När man vågar älska såsom i ens längtan
då blir allting vackert även denna världen.
Även denna världen, även denna världen…
© 2006 Äkta Recordings AB