Vinden i min själ

Musik: M. Legrand
Text: B. Wolgers

Nu är vår kärlek bara minnen
som en film för länge sen.
Jag minns början, jag minns slutet.
Vissa scener minns jag än.
Att det snöade om våren
att du köpte en ballong.
Att jag frös om mina händer,
att din första kyss var lång.
Och att fåglarna var tysta
och att solen verkade blind.
Att det snöade om våren
och så kall var vårens vind.
Och den vinden minns jag väl,
det är vinden i min själ.

Och vi rodde i din eka
och vi drev runt om en fjärd.
Låg på ryggen, såg på molnen,
det var juni i vår värld.
Så kom stormen, så kom regnet,
och vi rodde in till land.
Vi var glada och vi sjöng,
du fann en vik, jag fann din hand.
Och jag minns vi sprang på stranden,
regnet rann ner från min kind.
Och vi fann en öde sjöbod
där i sommarstormens vind.
Och den vinden minns jag väl,
det är vinden i min själ.

Jag minns ringarna från stenen
som du kasta’ i vår vik.
Sandens spår av våta fötter.
Jag minns måsarnas musik.
För min kärleks skull så varm
var vinden aldrig någonsin.
Jag minns båtar långt i fjärran.
Du var nära, du var min.
Du var flicka, du blev kvinna.
Du var nära, du var allt.
Men i slutet av augusti
Och den vinden, kalla vinden,
aldrig nånsin jag förstod.
Vinden blåste kall i träden l
öven färgades som blod.

Du, du gick ifrån mig för du sökte
ju en kropp men fann en själ.
Det var det jag sa, jag älskar dig för evigt
som var fel.
Vinden kom med dig min vän,
vinden gick med dig igen.

Du är vinden i min själ…

© 2006 Äkta Recordings AB

Tillbaka

Leave a reply