Köttets lusta är starkare än principerna

NWT 180130

Av: BENNY ABRAHAMSSON

Ska revolutionen bli grym eller god? Ska den drypa av bläck eller blod? Det är frågor som ställs i föreställningen Bläck eller blod med Anders Ekborg i rollen som den frisinnade baronen Rutger Macklean och Lina Englund som pigan Kajsa.

Den historiska musikalen Bläck eller blod hade i helgen Örebropremiär efter att ha turnerat runt om i landet sedan mitten av oktober. Bläck eller blod är en samproduktion mellan Länsteatern och Riksteatern och föreställningen spelas på Örebro Teater till och med lördag 24 februari.

Det är teamet Erik Norberg, musik, libretto och sångtexter, och Alexander Öberg, musik och regi, som är upphovsmän till denna nyskrivna musikal. De har tidigare satt upp en handfull musikaler för Länsteaterns räkning (…) och scenspråket känns igen även i Bläck eller blod. Det gör också underifrånperspektivet, attacken mot makt och överhet, som är ett signum för allt som kommer från Erik Norbergs och Alexander Öbergs skaparverkstad.

(…) I en sång undrar ensemblen var det odlas baroner som är fulla av skit och för att publiken ska förstå vad det handlar om vänder man baken till och slår sig på rumpan. I en annan textrad slickas det präströv och baron förklarar att lön kräver att man äger sina produktionsmedel – och det språkbruket använder denne man ett halvt sekel före Marx.

(…) texten rymmer också berättelsen om en man som vill väl men går vilse eftersom köttets lusta är starkare än hans principer. Ett annat skäl till alla ihopskrapade plustecken är musiken och de urstyva sångarna där framför allt Anders Ekborg, Lina Englund, Linus Lindman och Lisa Werlinder utmärker sig. Musiken svänger och går från Ebba Grön-ös över folkrock till sånger som skulle lyfta vilken musikal som helst.

Erik Norberg håller sig nära den historiska verklighet som den återges i böcker och uppslagsverk. Gustav III ska till exempel ha fällt kommentaren Ah! Je suis blessé när han sköts på Operan 16 mars 1792 och då läggs samma fras i munnen på den Gustav som förekommer i Bläck eller blod. (…) Men i centrum står baron Rutger Macklean och den skiftesreform han genomförde på godset Svaneholm. Gemenskapen i byn slogs sönder men ekonomiskt visade sig reformen vara fördelaktig för bönderna som slapp dagsverken och i stället fick betala arrende. Bönderna plöjer först till mig och sen för egen del. Det är ju galenskap som Macklean uttryckte det.

Bläck eller blod utspelas tidsmässigt mellan åren 1788 och 1811 då militären slog ned upploppet i Klågerup med minst 30-talet döda som följd. Bönderna protesterade mot utskrivningen av mannar till militären och enligt Norberg är händelsen i Klågerup det närmaste Sverige kommit en revolution. Fast ingen av Mackleans skiftesbönder deltog i upproret. Madame de Staël konstaterar att man inte kan göra revolution med bekväma bönder. Förändring kräver mod, vi måste lära oss stjäla vreden menar Madame de Staël som visar sig vara mer revolutionär än baron Macklean trots baronens tal om frihet och jämlikhet.

Erik Norberg och Alexander Öberg nöjer sig, naturligtvis, inte med att bjuda på en historielektion kryddad av ett triangeldrama mellan mannen av börd, kvinnan av folket och hennes stora kärlek. Varför har Sverige varit förskonat från revolutioner? Visst, Dackefejden, stora daldansen, Sundsvallsstrejken och upploppet i Klågerup nämns. Men annars nöjer sig svenskarna med att knyta näven i fickan eller bli nättroll. Är det för att vi har det för bra och bekvämt? Fortsätt diskussionen i era villor eller ljusa bostadsrätter uppmanar ensemblen avslutningsvis och ställer på så vis revolutionär yra mot ekonomiskt välstånd.

(Hela recensionen återges inte av upphovsrättsliga skäl)

Tillbaka