En Stilla Jul – Malmö

En Stilla Jul 2013I fredags hade jag tagit en semesterdag och skulle äntligen få lyssna till årets En Stilla Jul, närmare bestämt i Malmö! Det blev en minnesvärd resa, på många sätt. Konserten var stämningsfull och genomproffsig som alltid, där allvar blandades med lättsamt småprat. Den vackra ljussättningen imponerade ännu mer än vanligt, med sin färgprakt och en stjärngnistrande natthimmel. Ljudet var perfekt och självfallet hade några nyheter smugit sig in i programmet. Men Malmöbesöket kommer också att gå till historien på grund av de stora problemen att ta sig dit, vilket visade sig gälla både mig själv och de medverkande!

Den här gången hade jag för ovanlighetens skull bokat flyg. för att spara tid och göra det bekvämt för mig. Då skulle jag kunna tillbringa hela fredagen i Malmö; gå på stan, koppla av på hotellet och äta en god middag. Men ödet ville annorlunda. Det var storm i södra Sverige, och vädrets makter ville inte att flygplanet landade i Malmö den här morgonen. Vi hann faktiskt gå ombord på planet, och inta våra platser, innan avgången ställdes in. Stor förvirring utbröt vid gaten, var skulle vi nu ta vägen? Men SAS visade prov på imponerande effektivitet! En dryg timme senare satt vi i en inhyrd buss, som på ca 8 timmar skulle ta oss ner till Malmö. Var det meningen…

Till en början gick allting bra och vi rastade utanför Jönköping enligt schemat, trots att snön och blåsten ven utanför fönstren. Men ju närmare vi kom slutdestinationen desto värre blev det. En trafikolycka på motorvägen tvingade bussen att krypköra en hel timme i de uppkomna köerna. Och då vi äntligen såg avfartsvägen till Malmö beslutade chauffören att först åka till Sturups flygplats, för att lämna av de passagerare som hade sin bil parkerad där. Och minuterna tickade iväg. Kl 19.15 svängde vi äntligen in på bussterminalen utanför Malmö Centralstation, och då hade jag exakt 15 minuter på mig innan konserten började på Palladium, några kvarter bort! Mat, incheckning på hotellet och andra triviala ting var inte att tänka på. Ryggsäcken hivades upp på ryggen, och så sprang jag! Sällan har väl min packning känts så lätt där jag flög fram! Plötsligt upptäckte jag att jag i min iver sprungit ett helt kvarter för långt, och var tvungen att vända tillbaka för att hitta entrén till Palladium på Södergatan 15.

Jag trängde mig fram till min plats på rad 10 med knappt fem minuter tillgodo. På bänkraden bakom mig huserade Dan Ekborg med sällskap. Jag insåg genast till min besvikelse att jag kunde glömma allt vad fotografering hette under kvällen, alltför många huvuden var i vägen. Anders såg jag endast från bröstkorgen och uppåt, och av hans båda musiker Bengt Magnusson på klassisk gitarr och Stefan Nilsson på klaviatur, såg jag inte ens så mycket. Bättre lycka i Göteborg nästa vecka. Men en låtlista lyckades jag nedteckna i mörkret:

Det strålar en stjärna

Koppången

First of May

Karl Bertil Jonsson 14 år

Tomten (recitation)

Det djupaste som finns

Du är den ende (gitarrsolo av Bengt Magnusson)

Solostycke av Stefan Nilsson (återkommer med titel)

Falling Slowly

You Raise Me Up (koren kommer in)

Två sånger med enbart kören

Bui Doi

My Grown Up Christmas List

Pie Jesu

Getsemane

Little Drummer Boy

Come All Ye Faithful

Ave Maria

What Gifts Do You Give (kören)

Gabriellas sång

O, helga natt

Jul, jul, strålande jul (extranummer)

Trött och stressad var jag naturligtvis efter min långa busstur, men jag hann inte stort mer än sätta mig, och lyssna till konsertens inledande toner, så spred sig stillhet och ro genom min kropp, och pulsen gick sakta ner! Även Anders och hans musiker hade haft stora problem att ta sig till Malmö dagen före avslöjade Anders i sitt mellansnack, och hade fått tillbringa en mardrömslik natt i en charterbuss på sin väg genom Sverige.

Signifikant för årets julturné är att man samarbetar med körer på de orter turnén besöker, och i mina ögon är detta någonting som ytterligare lyfter konserterna och gör dem extra njutbara! Min enda synpunkt är möjligen att Palladiums scen inte är anpassad för att rymma en stor kör. Det tog tid för dem både att ta sin in och ut ifrån scenen, och de såg lite inklämda ut i sitt hörn. Även dirigenten fick en undanskymd plats. Men bra lät de!

Att Anders, för kvällen klädd i svart kavaj och vit uppknäppt skjorta, skulle framföra Getsemane ur Jesus Christ Superstar, hade en tidning avslöjat. Mina känslor var kluvna inför detta faktum. Normalt är jag ingen anhängare av låten, efter en stund brukar den bli alltför mäktig för mig, och nästan skära i öronen. Men kunde någon ändra på det intrycket så var det naturligtvis Anders! Hans version var annorlunda, mycket annorlunda. Visst blir den stark och mäktig, men på ett behagligt sätt. Jag har svårt att beskriva den bättre, så se till att ni får avnjuta den live!

Och så fanns ju de många favoritmelodierna där, som hör julen till; O, helga natt, Come All Ye Faithful och Little Drummer Boy, för att nämna några. Och You Raise Me Up och Gabriellas sång fanns till min glädje kvar i programmet sedan förra turnén, nu förstärkt med kör.

Efter konserten skyndade jag iväg till mitt hotell för att äntligen checka in! Hotellet var tipptopp och lämnade ingenting övrigt att önska, och natten blev sen innan jag kom i säng. Redan på lördag får jag uppleva En Stiilla Jul igen; i Hagakyrkan i Göteborg, och dit hoppas jag kunna ta mig på ett betydligt enklare sätt!

Maria Nehro

Tillbaka

Leave a reply