Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet

Aftonbladet Söndag 061126

Av: CATIA HULTQUIST

Smärta och tårar på scenen – men privat gäller lycklig kärlek och
förverkligade drömmar för Anders Ekborg. Nyckeln till allt är
livspartnern och arbetskollegan Lia Boysen.

Det är inte utan att man blir lite orolig när man ser på Anders Ekborgs kombinerade cd och dvd ”Äkta vara”. Anders sjunger övertygande om brusten kärlek, gråter i flera sekvenser och ser ibland så trasig och hjälplös ut att man får lust att ge karln en näsduk och en fyra whisky. I en nyhetsartikel om Anders kan man läsa om stress, utbrändhet och plötslig semester. När vi ses på Källhagens värdshus på Djurgården syns inte ett spår av den plågade figuren. Anders viftar bort det där med utbrändheten och kallar det en överdrift. Och han verkar faktiskt må ganska bra och ser så där glad ut på ögonen som man kan göra om man precis lyckats med något. Vilket han ju har. Anders har precis sjösatt sin kreativa ”baby”, det där halvgalna drömprojektet som föddes för några år sedan efter ett restaurang-besök med frun Lia Boysen.
– Jag ville göra en egen skiva, som inte var musikalmusik och hade en röd tråd, som var min egen. Jag ville göra något som inte lät som allt annat som man hör på radio. Då föddes idén att göra en hel skiva med liveinspelningar. Sedan tänkte jag att när man ändå håller på och spelar in låtar live kan man ju filma också, en sorts dogma-konserter. På så sätt kunde jag ju också slå ihop mina två yrken, artist och skådespelare.

OCH EFTERSOM ANDERS inte hade något skivbolag i ryggen blev nästa steg att be sina kompisar från de två branscherna (till exempel artisten Tommy Nilsson) att ställa upp på ”spek” och vänta med betalningen till i efterhand.
– De flesta frågade ”Går det här verkligen?” och var otroligt tveksamma till en början. Sedan ställde de upp för att det var så galet, de tyckte det var kul med utmaningen. Två av de tillfrågade kompisarna var superstjärnorna Björn Ulvaeus och Benny Andersson.
– Jag frågade Björn och Benny ”kan inte jag få en låt?” Och så fick jag det. När jag hade den i ryggen kändes det som om det här faktiskt skulle funka.

MEN LIKA SÄKER som Anders kände sig när han hade fått sin Björn & Benny-låt, lika nervös blev han när Benny, med det kreativa geniets rätt, fick för sig att ändra i den i sista minuten.
– Och det var verkligen i sist minuten. Jag svängde förbi honom innan jag skulle flyga till Prag och spela in den. Allt var redan klart sedan länge och taxin till Arlanda stod och väntade. Han satt vid pianot och började spela den och sa plötsligt: ”Vänta, jag ska bara ändra ett stycke så att den passar dig bättre”.
– Först trodde jag att han bara skojade. Sedan när jag insåg att han inte gjorde det och tiden bara gick blev jag ordentligt nervös. Men när han till slut gjort det han skulle och började prata om att ändra mer var jag tvungen att sätta stopp.

Hoppas du nå en större publik nu?
– Jag hoppas så klart nå en större publik. Den publik jag har nu är väldigt blandad, många har sett mig i olika musikaler. Och så har jag ju en trogen grupp fans, mest medelålders kvinnor, som brukar komma på mina konserter.

Har det blivit för mycket musikaler tycker du, är du rädd för att hamna i ett fack?
Jag är inte trött på musikaler, däremot är jag lite rädd för att få stämpeln som musikalartist på mig för alltid. Men det här året har jag verkligen kommit tillbaka in i min andra bransch, filmen, och det känns jättekul. Bland annat har jag gjort ”Den som viskar” där jag spelar mot min fru Lia, där rollerna är specialskrivna för oss.

Din fru Lia Boysen har stöttat dig i projektet, är med i en film på ”Äkta vara” och ni har även spelat mot varandra. Hur är det att jobba så nära ihop med sin fru?
– Det är klart att vi var lite nervösa eftersom det var en hel del svåra scener i ”Den som viskar”. Både Lia och jag har väldigt stora äkthetskrav, samtidigt måste man våga kasta sig ut och prova sig fram för att hitta den rätta känslan. Och eftersom vi känner varandra så bra så räcker det med ett ögonkast för att märka om något vi testade kanske inte blev så bra. Och på det sättet är det ju lite läskigt att jobba ihop med den man känner så väl. Samtidigt är vi så trygga med varandra att det fungerade jättebra. Jag fick verkligen en kick av det och vårt förhållande fördjupades.
– Vi behövde ju aldrig berätta för varandra om det hade varit slitigt på jobbet den dagen, som man kanske behöver göra annars. Då kan det bli en massa missförstånd när man kommer hem helt uttömd och förväntas ta sig an en massa saker som väntar hemma, disk och stök.

Hur hanterar ni konkurrens, om det till exempel skulle gå bättre för den ena?
– Det har aldrig funnits känslor av avundsjuka mellan oss och vi tycker inte heller att vi konkurrerar med varandra. Hon är ju kvinna och jag är man. Det är klart att om hon är med i en film som verkar kul kan jag känna att ”det där vill jag också vara med på”. Men det riktar jag ju aldrig mot henne.
– Vi vet båda vad vi kan och har ofta fullt upp med jobb. Om det skulle bli mindre jobb ett tag känner nog båda två att vi äntligen kan få tillfälle att förverkliga andra drömmar, att skriva eller något. Det skulle dröja ganska länge innan man kände sig rastlös.

Ni verkar vara ett bra team?
– Vi är ett jättebra team. Det har vi vetat ända sedan vi gifte oss och hade ett tre dagars bröllop ute på landet. Vi kom på idén tillsammans och organiserade och genomförde alltihop. Det var ett gigantiskt knytkalas med 200 personer, cirkustält och lastbilar med kött och korv, så det var otroligt mycket organisering och planering. Och så började det regna också mitt uppe i allt – men det blev fantastiskt lyckat.

Hur träffades ni?
Vi träffades 1990 genom gemensamma bekanta, jag kände bland annat hennes ex. Första gången vi möttes var ute på krogen – och det var verkligen kärlek vid första ögonkastet. Vi kanske inte förstod det då, men det var det.
– Sedan dröjde det några månader innan vi blev ihop. Och då visade det sig att vi hade en massa saker gemensamt. När jag kom hem till henne första gången upptäckte jag att hon hade konst på väggarna som min styvsyster hade gjort. Det kändes som om vi på något sätt skulle ha mötts, förr eller senare.

Hur har ni lyckats hålla ihop så länge?
Mitt tips är att ha tålamod med varandra. Att man ska stå bredvid varandra och stötta – och inte stå för nära varandra. Man ska låta den andra vara som den vill. Man ska inte heller vara så rädd för konflikter. Försök söka roten till konflikterna istället för att tro att allt är helt fel så fort det blir bråk.
– Lia och jag grälade jättemycket de första åren. Vi är nog ganska lika på det sättet att vi har kontrollbehov och gillar att styra och bestämma. Nu för tiden har vi olika ansvarsområden. Ansvaret för barnen delar vi på.

Du gråter mycket i filmerna på ”Äkta vara”. Har du nära till tårar?
Egentligen inte, jag är inte direkt blödig och jag gör det så mycket då jag jobbar. Men jag gråter alltid då jag ser filmen ET, den där scenen när han är död och den lilla killen står bredvid. Men vi män har ju ofta svårt för det här med tårar och känslor. När jag till exempel visade de här känslosamma scenerna från dvd:n för min svärfar, då började han plötsligt prata då det var som känsligast. Och jag ville bara säga åt honom att vara tyst och titta.
– Det är väl lite svenskt också, att det alltid är så fint att vara lugn och samlad. Till exempel när det gäller politik anses alltid den som behåller lugnet vara vinnaren, medan den som blir upprörd och engagerad är förloraren… Det där kommer jag aldrig att acceptera. I mina ögon är man aldrig en förlorare om man brinner för något.

Du har två döttrar. Hur är du som pappa?
– Jag är världens bästa pappa (skratt)! Jag fick själv en ganska traditionell uppfostran men Lia har hjälpt mig att bli en bättre förälder och att se saker och ting på alternativa sätt.
– Vi är väldigt skeptiska till mediciner. Vi kör hellre ett lökomslag om barnen har ont i öronen än ger dem penicillin (när jag ser lätt frågande ut förklarar Anders hjälpsamt hur man gör ett lökomslag).

Inga fler barn?
– Nja, vi har funderat på det. Men vi har det rätt så lugnt och skönt nu. Och det finns tvillingar i släkten, så jag tror vi nöjer oss med dem vi har.

——————————————————————————–
SKÅDESPELAREN OCH ARTISTEN

NAMN:
Anders Ekborg
ÅLDER: 46
YRKE: skådespelare och artist
BOR: i ett hus i Nacka
FAMILJ: Gift med skådespelerskan Lia Boysen, 40. Tillsammans har de barnen Channa, 11, och Dina, 8.
AKTUELL: Live cd:n/dvd:n ”Äkta vara”. Syntes nyligen i tv-thrillern ”Den som viskar”. Spelar kungens rådgivare Gabriel Leijonhufvud i äventyrsserien ”Snapphanar” i jul.

Tillbaka

Leave a reply