Två

Musik: R. Cocciante
Text: S. Rangstedt

Två, när två floder flyter samman och blir en.
Deras vatten blandas skälvande ihop
och de strömmar lyckligt ut mot havets salt
bara solen får se på.
Två, såsom fåglarna som flyger över skyn,
ifrån andra sidan jorden till vår sjö,
trötta flyktingar som stilla glider ner
mjukt och varsamt i vår vik.

Två, som två vilsna barn som plötsligt blivit kära
och vill gömma sig från storstadens panik
för att fånga lite längtan, hopp och tröst
söker värmen hos varann.

Varför då? Lägga dag till dag av strider till vårt liv?
Nu när inget längre finns som ditt och mitt.
För tillsammans, ja tillsammans finns vi till.
Nu är bussen nästan framme, ser du havet?
Vi ska sova under stjärnorna inatt
och i gryningen får solen se, se oss två tillsammans.

Två, två är barnen där som leker på en strand
fångar krabbor som de lägger i en hatt
medan himlen sakta färgas heligt blå,
de är två, också två.
Två.

© 2006 Äkta Recordings AB

Tillbaka

Leave a reply