S:t Olofs kapell – Tylösand

Av: Maria Nehro

Foto och © Maria Nehro

Sommarens båda konserter med Anders & Bengt Magnusson är verkligen två ytterligheter!
Ett utomhusevenemang med flera tusen i publiken, och en intim konsert i ett litet kapell, med endast ett par hundra åhörare.

S:t Olofs kapell i sommarparadiset Tylösand strax utanför centrala Halmstad är verkligen en idyll, och en av de vackraste konsertplatser jag sett! Kapellet uppfördes ursprungligen 1721, revs 150 år senare, för att återuppbyggas igen 1947. Verksamheten drivs av en ideell förening med ca 700 medlemmar. Förutom ett ambitiöst kyrko- och konsertprogram är de unika takmålningarna och ljuskronorna väl värda ett besök!

Lite stressad skyndar jag uppför backen mot kapellet och blir visad till en av de mittersta bänkraderna. Ifall jag sträcker på mig kan jag se Anders från axlarna och uppåt, Bengt som ackompanjerar ser jag inte lika mycket av. Inser att jag inte kommer att kunna fotografera, men i samma stund förklarar arrangören, som inleder kvällen, att all fotografering är förbjuden, så vad gör väl det!? Ljudet är dock utmärkt och musiken som alltid lika njutbar! Programmet är sig likt från konserten i Kristianstad ett par veckor tidigare, med den bonusen att vi får lyssna till ytterligare en av Kent Anderssons fina dikter:

Vilken underbar värld

Sakta vi gå genom stan

Kristallen den fina

När du är gammal och grå

Så skimrande var aldrig havet

Gitarrsolo av Bengt Magnusson

Glimmande nymf

Gräsänkling Blues

Vingen (dikt av Kent Andersson)

Balladen om herr Fredrik Åkare och den söta fröken Cecilia Lind

Moon Over Bourbon Street

Fields of Gold

Steget (dikt av Kent Andersson)

Somliga går med trasiga skor

Min hand i din

Ut mot ett hav

En borde inte sova

Anthem (extranummer)

Anders är somrigt klädd i vit skjorta och sin traditionella guldgula väst, Bengt aningen mörkare i mönstrad skjorta. Mellansnacket har en humoristisk ton och viss lokal anknytning. Men där finns även stråk av allvar och några väl valda ord om främlingsfientlighet. Huvudtemat är dock Anders uppväxt i Gamla Stan och tidiga karriär. Även Bengt tar plats under kvällen och berättar historien bakom det solostycke han komponerat, och hur det gick till när han och Anders möttes första gången.

När jag varm inombords lämnar S:t Olofs kapell en stund senare har klockan passerat åtta och det är en mycket vacker kväll. Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan nästa konsert står för dörren…

 

Foto och © Maria Nehro

Tillbaka